Skulle kanske läst om Bröderna Karamasov istället
Jakten går vidare. Kanske skulle jag läsa om Bröderna Karamazov istället för att drömma och jaga efter Huckleberry Finn av geniale Mark Twain.
Är inte säker på att jag någonsin läst den men jag tror det. Vill fånga den där mäktiga känslan av stillastående sommar med spänning.
En flod som sakta flyter fram. Precis som Säveån där vi bor bara 50 meter ifrån
Vårt Amazonas eller Mississippi. Jakten på Huckleberry Finn går vidare.
Stay tuned.
Är inte säker på att jag någonsin läst den men jag tror det. Vill fånga den där mäktiga känslan av stillastående sommar med spänning.
En flod som sakta flyter fram. Precis som Säveån där vi bor bara 50 meter ifrån
Vårt Amazonas eller Mississippi. Jakten på Huckleberry Finn går vidare.
Stay tuned.
Jakten på Huckleberry Finn...
Såg Håkan Hellström domptera publiken på Skansen igår. Visserligen på tv men som han och publiken gick igenom rutan.
Jag är ingen Håkan-fan men jag tycker att han är sympatisk och skriver bra låtar. Dessutom förvaltar han ett musikaliskt arv från tidigare storheter som Lasse Dahlqvist och Evert Taube, Cornelis med flera.
Jag blev rörd över hur Håkan lyckades få Skansen till ett enda stort leende lyckorus. Gamla som unga levde med i showen. Helen Sjöholm och Thomas von Brömsen var lyckade gästartister.
För min egen del så här tre dagar in på semestern gäller jakten på Huckleberry Finns äventyr. Hittade den inte på vinden bland alla kassar proppade med böcker. Fanns inte på Stadsbibliotekets filial på Södra Hamngatan, inte på pocketshopen på Kungsportsplatsen, inte i våra ordinarie bokhyllor, inte som iBook. Jag fick reda på att det fanns några exemplar på norra Älvstrandens bibliotek. Så jag gav mig av med buss till Läppstiftet och gick ned till färjeläget vid Operan. Satt i solen däruppe på däck och njöt. Åkte förbi Lindholmen ända ut till Klippan och tillbaka men fick ett infall och hoppade av vid Rosenlund.
Gick förbi min arbetsplats som verkligen är en arbetsplats Trots semestertider. Det bankas och filas både inne och ute. Nu restaurang skall vara klar på fredag och trottoarer och annat runt om skall väl så småningom bli bra.
Jag var hungrig och lunchade på Kajutani Feskekörka. Skaldjurssallad med löjromssmör, bröd och en Loka. 152 pix.
Sen hem för att klippa gräsmattan i anletets svett. Jakten på Huck Finn går vidare.
Alla blickar på Pia Sundhage dessa dagar
Nu har sommaren slagit till på allvar. 25 grader varmt och solen slösar sina strålar över oss.
Det är ljuvligt att inta frukost på altanen i ljummen luft och med koltrasten drillande så vackert och vemodigt i björken över vägen.
Kokt ägg, rostat bröd med marmelad och! prickig korv, grapefruktsjuice och kaffe med mjölk.
Läser i morgonbladet en krönika av Yrsa Stenius där hon hyllar Pia Sundhages mod och intelligens att gå sin egen väg och gå från spelande stjärna till en smart och tydlig ledare utan narcissistiska drag.
Själv ville Stenius spela fotboll när hon var ung flicka i Finland med det var snudd på förbjudet på 1950- och -60-talen i Finland. Men hon känner igen sig i Sundhages passion för fotbollen.
"Hade jag fått spela fotboll kanske mitt liv tagit en annan vändning", skriver Stenius.
Jag har stor respekt för Yrsa Stenius texter som ofta är insiktsfulla och bra skrivna. Men ibland slinter hon på tangenterna. I alla fall när hon skriver om idrott. Hon skrev en lång drapa om Zlatan Ibrahimovic med anledning av hans bok. Hon är inte riktigt hemma när det gäller fotboll och vissa termer och hon psykologiserar en hel del. Stenius drar egna slutsatser och drar de till sin spets. Vilket man skall göra som krönikör/debattör.
Hon skriver att Sundhage togs för pojke och spelade med killarna utan att någon märkte att hon var en flicka.
Visst men hon kallade sig också Pelle vilket hjälpte till. Det missar Stenius.
Sen säger hon att hon kan identifiera sig med Sundhages androgyna framtoning även om Stenius drömde om man och barn och att hon därför inte delar Sundhages sexuella preferenser. Vet man vilka Pia Sundhages sexuella preferenser är?
Yrsa Stenius skriver också på flera ställen om fotbollen som "det fria fältets schack". Mer vedertaget är uttrycket "det gröna fältets schack".
Sen jämför Stenius Sundhages eviga nötande med boll mot en garageport hemma i Ulricehamn med Björn Borgs dito i Södertälje. Den fokuseringen hjäpte Borg att som yngling uppträda iskallt på banan. "Ice-Borg" ni vet.
Sanningen är att Björn Borg var en pest på planen i unga år och slängde racketar omkring sig och gnällde över domslut.
Hans tränare Lennar Bergelin fick unge Borg att inse att han hade mer att vinna på om han höll huvudet kallt.
Men visst, Björn Borg gjorde det och fokuserade stenhårt på nästa boll vid unga år men inte utan coachning.
Rolig är Yrsa Stenius när hon jämför ledaregenskaperna hos Pia Sundhage (svenska damlandslagets tränare) och Erik Hamrén (svenska herrlandslagets tränare). Medan Sundhage är tydlig med sitt ledarskap och spelidéer så har inte Hamrén ännu efter fyra år som förbundskapten lyckats förklara sina spelidéer.
Det skall bli intressant och spännande att följa Sverige i EM under Pia Sundhages ledning.
Det är stunden innan honungen som är den bästa
Lite av skolavslutningskänsla på jobbet idag. Fläderblomssaft, nybakat kaffebröd, fågelkvitter från en dator (koltrast), barn och blommor. Gunilla tar hand om oss.
Vi är inte många kvar nu en bit in i juli, kanske 20 stycken som håller uppe stilen på Kultur i Väst.
I bottenvåningen slamras det för fullt. Den nya barbiquerestaurangen håller på att ställas iordning. Markiserna är uppsatta och är gula och fina. Nästa fredag lär det bli invigning. Spännande.
Vi skall ha fest där 28 augusti. Det blir något att se fram emot.
Nu de sista skälvande timmarna innan semestern bryter ut är det bara att njuta.
Det är ju stunden innan man äter honungen som är den bästa, som Nalle Puh sa.
Almedalsveckan pågår i tv:n varje dag och det är så jag följer det politiska spektaklet. Det som för många år sen bara var Olof Palme på ett lastbilsflak inför några få åhörare har vuxit upp till en miljonindustri. Är man inte i Almedalen i juli finns man inte.
Min arbetsgivare Västra Götalandsregionen satsar uppemot miljonen på seminarier på Gotland.
Jag har inga negativa synpunkter på Almedalsveckan men det skulle vara intressant att veta vad som konkret kommer ut av detta jophejdi. Men en och annan reflektion sätter sig nog i huvudet på många. Tankar stöts och blöts. Det är bra med möten mellan människor där inte alla tycker lika.
Ute håller solen på att bryta igenom molntäcket. Det är ljummet och förväntningar i luften och snart skall jag till Valhallabadet för min obligatoriska simning, bubbelpool, bastu. Tre dar i veckan blir det alltsomoftast och det känns väldigt bra.
Renad och avslappnad skrider man ut genom de automatiska dörrarna efter ett pass i 50-metersbassängen.
Vi är inte många kvar nu en bit in i juli, kanske 20 stycken som håller uppe stilen på Kultur i Väst.
I bottenvåningen slamras det för fullt. Den nya barbiquerestaurangen håller på att ställas iordning. Markiserna är uppsatta och är gula och fina. Nästa fredag lär det bli invigning. Spännande.
Vi skall ha fest där 28 augusti. Det blir något att se fram emot.
Nu de sista skälvande timmarna innan semestern bryter ut är det bara att njuta.
Det är ju stunden innan man äter honungen som är den bästa, som Nalle Puh sa.
Almedalsveckan pågår i tv:n varje dag och det är så jag följer det politiska spektaklet. Det som för många år sen bara var Olof Palme på ett lastbilsflak inför några få åhörare har vuxit upp till en miljonindustri. Är man inte i Almedalen i juli finns man inte.
Min arbetsgivare Västra Götalandsregionen satsar uppemot miljonen på seminarier på Gotland.
Jag har inga negativa synpunkter på Almedalsveckan men det skulle vara intressant att veta vad som konkret kommer ut av detta jophejdi. Men en och annan reflektion sätter sig nog i huvudet på många. Tankar stöts och blöts. Det är bra med möten mellan människor där inte alla tycker lika.
Ute håller solen på att bryta igenom molntäcket. Det är ljummet och förväntningar i luften och snart skall jag till Valhallabadet för min obligatoriska simning, bubbelpool, bastu. Tre dar i veckan blir det alltsomoftast och det känns väldigt bra.
Renad och avslappnad skrider man ut genom de automatiska dörrarna efter ett pass i 50-metersbassängen.
Dagens musik: Summer of 69 - Bryan Adams.
Dagens bok: I flyktens skugga - Stefan Nilsson.
Dagens rätt: Pestopasta med bacon.
Dagens mat: Carpe diem - fånga dagen.
Jaha, då fick man ytterligare en medicin att hålla reda på
Var hos läkare Beata igår på Angereds Närsjukhus. Hon såg på mig med forskande blick.
"Vad vi kan konstatera är att du haft ett hjärtflimmer 17 maj. Av ultraljudet framgår det inte om du haft det tidigare. Men någon ärrbildning av tidigare infarkter syns inte. Det såg bra ut."
Tydligen finns det riskfaktorer för proppar och det är ålder (65 o äldre), högt blodtryck.
Åldern har jag inte inne men jag medicinerar ju mot högt blodtryck sedan några år.
Det räckte för att Beata skulle sätta in Trombyl som är ett blodförtunnande medel. Kanske på sikt skulle jag få Varan också men inte i första vändan. Kommer ihåg att jag log lite när äldre människor radade upp sina mediciner som medaljer när jag var yngre. Nu sitter jag själv med tre sorters medicin att hålla reda på. Gillar det inte men det är inte mycket att be för.
Sen ville hon göra ett 24-timmars-EKG. Det blir ju spännande att gå omkring med en mätare i ett dygn. Hoppas hjärtat slår stadigt då och inte flimrar till. Då blir det garanterat varan.
Tio minuter efter jag lämnat Angereds Närsjukhus, beläget strax bakom ålderdomshemmet i Angereds centrum skred jag in på Medstop Apotek och medicinen var klar att expedieras. Smidigt.
Sen in i en knökfull och varm buss nummer fyra från Angereds centrum. Som tur var gick den direkt till Gamlestadstorget.
Vet inte riktigt hur jag skall tolka uppgifterna om mitt hjärta för efter en stund hemma på altanen ringer läkaren igen och vill veta om jag tagit några prover samma dag som jag hade flimret. Det kom jag inte ihåg men det vet de ju på Gamlestadens vårdcentral.
Hon misstänkte eventuellt saltbrist.
Ingen dum teori för jag hade ju simmat 1000 meter och badat bastu innan läkarbesöket. Dessutom var det väldigt kvavt den dan.
Jag hade också druckit alkohol dagen innan och det är också en riskfaktor. Rökning är bara att glömma, även feströkning som jag ibland ägnar mig åt. Men det är ju inte svårt att avvara.
Vin i måttliga mängder är tydligen inte farligt.
Jag får smälta detta och gå ned lite i varv. Motion var i alla fall inte farligt så jag fortsätter att simma två, tre gånger i vecka och göra mina raska promenader. Det trivs jag med.
Nu närmar sig semestern med stormsteg. Får greja lite med huset, erövra Stockholm en tid och sen en härlig vecka i Höllviken i Skåne.
Blir säkert en tur till Danmark också. Skall njuta!
"Vad vi kan konstatera är att du haft ett hjärtflimmer 17 maj. Av ultraljudet framgår det inte om du haft det tidigare. Men någon ärrbildning av tidigare infarkter syns inte. Det såg bra ut."
Tydligen finns det riskfaktorer för proppar och det är ålder (65 o äldre), högt blodtryck.
Åldern har jag inte inne men jag medicinerar ju mot högt blodtryck sedan några år.
Det räckte för att Beata skulle sätta in Trombyl som är ett blodförtunnande medel. Kanske på sikt skulle jag få Varan också men inte i första vändan. Kommer ihåg att jag log lite när äldre människor radade upp sina mediciner som medaljer när jag var yngre. Nu sitter jag själv med tre sorters medicin att hålla reda på. Gillar det inte men det är inte mycket att be för.
Sen ville hon göra ett 24-timmars-EKG. Det blir ju spännande att gå omkring med en mätare i ett dygn. Hoppas hjärtat slår stadigt då och inte flimrar till. Då blir det garanterat varan.
Tio minuter efter jag lämnat Angereds Närsjukhus, beläget strax bakom ålderdomshemmet i Angereds centrum skred jag in på Medstop Apotek och medicinen var klar att expedieras. Smidigt.
Sen in i en knökfull och varm buss nummer fyra från Angereds centrum. Som tur var gick den direkt till Gamlestadstorget.
Vet inte riktigt hur jag skall tolka uppgifterna om mitt hjärta för efter en stund hemma på altanen ringer läkaren igen och vill veta om jag tagit några prover samma dag som jag hade flimret. Det kom jag inte ihåg men det vet de ju på Gamlestadens vårdcentral.
Hon misstänkte eventuellt saltbrist.
Ingen dum teori för jag hade ju simmat 1000 meter och badat bastu innan läkarbesöket. Dessutom var det väldigt kvavt den dan.
Jag hade också druckit alkohol dagen innan och det är också en riskfaktor. Rökning är bara att glömma, även feströkning som jag ibland ägnar mig åt. Men det är ju inte svårt att avvara.
Vin i måttliga mängder är tydligen inte farligt.
Jag får smälta detta och gå ned lite i varv. Motion var i alla fall inte farligt så jag fortsätter att simma två, tre gånger i vecka och göra mina raska promenader. Det trivs jag med.
Nu närmar sig semestern med stormsteg. Får greja lite med huset, erövra Stockholm en tid och sen en härlig vecka i Höllviken i Skåne.
Blir säkert en tur till Danmark också. Skall njuta!
