Jaha, då fick man ytterligare en medicin att hålla reda på
Var hos läkare Beata igår på Angereds Närsjukhus. Hon såg på mig med forskande blick.
"Vad vi kan konstatera är att du haft ett hjärtflimmer 17 maj. Av ultraljudet framgår det inte om du haft det tidigare. Men någon ärrbildning av tidigare infarkter syns inte. Det såg bra ut."
Tydligen finns det riskfaktorer för proppar och det är ålder (65 o äldre), högt blodtryck.
Åldern har jag inte inne men jag medicinerar ju mot högt blodtryck sedan några år.
Det räckte för att Beata skulle sätta in Trombyl som är ett blodförtunnande medel. Kanske på sikt skulle jag få Varan också men inte i första vändan. Kommer ihåg att jag log lite när äldre människor radade upp sina mediciner som medaljer när jag var yngre. Nu sitter jag själv med tre sorters medicin att hålla reda på. Gillar det inte men det är inte mycket att be för.
Sen ville hon göra ett 24-timmars-EKG. Det blir ju spännande att gå omkring med en mätare i ett dygn. Hoppas hjärtat slår stadigt då och inte flimrar till. Då blir det garanterat varan.
Tio minuter efter jag lämnat Angereds Närsjukhus, beläget strax bakom ålderdomshemmet i Angereds centrum skred jag in på Medstop Apotek och medicinen var klar att expedieras. Smidigt.
Sen in i en knökfull och varm buss nummer fyra från Angereds centrum. Som tur var gick den direkt till Gamlestadstorget.
Vet inte riktigt hur jag skall tolka uppgifterna om mitt hjärta för efter en stund hemma på altanen ringer läkaren igen och vill veta om jag tagit några prover samma dag som jag hade flimret. Det kom jag inte ihåg men det vet de ju på Gamlestadens vårdcentral.
Hon misstänkte eventuellt saltbrist.
Ingen dum teori för jag hade ju simmat 1000 meter och badat bastu innan läkarbesöket. Dessutom var det väldigt kvavt den dan.
Jag hade också druckit alkohol dagen innan och det är också en riskfaktor. Rökning är bara att glömma, även feströkning som jag ibland ägnar mig åt. Men det är ju inte svårt att avvara.
Vin i måttliga mängder är tydligen inte farligt.
Jag får smälta detta och gå ned lite i varv. Motion var i alla fall inte farligt så jag fortsätter att simma två, tre gånger i vecka och göra mina raska promenader. Det trivs jag med.
Nu närmar sig semestern med stormsteg. Får greja lite med huset, erövra Stockholm en tid och sen en härlig vecka i Höllviken i Skåne.
Blir säkert en tur till Danmark också. Skall njuta!
"Vad vi kan konstatera är att du haft ett hjärtflimmer 17 maj. Av ultraljudet framgår det inte om du haft det tidigare. Men någon ärrbildning av tidigare infarkter syns inte. Det såg bra ut."
Tydligen finns det riskfaktorer för proppar och det är ålder (65 o äldre), högt blodtryck.
Åldern har jag inte inne men jag medicinerar ju mot högt blodtryck sedan några år.
Det räckte för att Beata skulle sätta in Trombyl som är ett blodförtunnande medel. Kanske på sikt skulle jag få Varan också men inte i första vändan. Kommer ihåg att jag log lite när äldre människor radade upp sina mediciner som medaljer när jag var yngre. Nu sitter jag själv med tre sorters medicin att hålla reda på. Gillar det inte men det är inte mycket att be för.
Sen ville hon göra ett 24-timmars-EKG. Det blir ju spännande att gå omkring med en mätare i ett dygn. Hoppas hjärtat slår stadigt då och inte flimrar till. Då blir det garanterat varan.
Tio minuter efter jag lämnat Angereds Närsjukhus, beläget strax bakom ålderdomshemmet i Angereds centrum skred jag in på Medstop Apotek och medicinen var klar att expedieras. Smidigt.
Sen in i en knökfull och varm buss nummer fyra från Angereds centrum. Som tur var gick den direkt till Gamlestadstorget.
Vet inte riktigt hur jag skall tolka uppgifterna om mitt hjärta för efter en stund hemma på altanen ringer läkaren igen och vill veta om jag tagit några prover samma dag som jag hade flimret. Det kom jag inte ihåg men det vet de ju på Gamlestadens vårdcentral.
Hon misstänkte eventuellt saltbrist.
Ingen dum teori för jag hade ju simmat 1000 meter och badat bastu innan läkarbesöket. Dessutom var det väldigt kvavt den dan.
Jag hade också druckit alkohol dagen innan och det är också en riskfaktor. Rökning är bara att glömma, även feströkning som jag ibland ägnar mig åt. Men det är ju inte svårt att avvara.
Vin i måttliga mängder är tydligen inte farligt.
Jag får smälta detta och gå ned lite i varv. Motion var i alla fall inte farligt så jag fortsätter att simma två, tre gånger i vecka och göra mina raska promenader. Det trivs jag med.
Nu närmar sig semestern med stormsteg. Får greja lite med huset, erövra Stockholm en tid och sen en härlig vecka i Höllviken i Skåne.
Blir säkert en tur till Danmark också. Skall njuta!
Kommentarer
Trackback
