Sensommartankar efter ödesvalet
Valet 2018 är avklarat. Nu gäller det för de politiska partierna att samla sig och göra det bästa för Sverige. Alliansen kaxar upp sig och vill regera i minoritet. ”Jag är en hummer, som räkan sa.”
S kan bilda regering tillsammans med MP och V. Eller ännu hellre med L också.
Men det kommer nog inte att ske. Vi får se.
SD vill ha inflytande men verkar att bli utan. Den som lever får se.
Själv står jag till vänster och är anhängare av fördelningspolitik. Sverige har inte varit så rikt någång gång. Dessutom är statsskulden den lägsta på 40 år. ”Fördela då förhelvete”, som Ulf Lundell skriver i senaste bok, Vardagar.
Häromdagen fick vår fina trädgård en rejäl uppfräschning av tre idoga arbetare från Göteborgs Trädgårdar. De ansade, beskar träd och buskar. Den höga tuijan fick en ordentlig remake och blev jättefin.
Granen också. Men har det regnat och blåst kraftigt i två dygn, så var inte kunnat njuta fullt ut av trädgården.
Tog min moped BAOTian Comfort till Fjällbo för att återvinna tidningar, plast, glas, metall och papper. Fick en kastvind från sidan som gjorde att jag nästan flög in i Utby pizzeria. Men jag höll mig på gatan,
Jag var och såg David Crosby på Konserthuset vid Götaplatsen förra veckan tillsammans med min tidigare kollega Ulrica Wallin. Den var helt suveränt. Den gamle hippien (77 år) har den gudabenådande rösten kvar. Vi satt och njöt i 2,5 timma. Naturligtvis tog han Eight miles high, Almost cut my hair och Wooden ships. Bandet avslutade med en furiös, Ohio.
Sedan gick vi lyckliga nedför Avenyn i sammetsvarma kvällen. Underbart!
Hösttankar
